Igår sprang jag för första gången någonsin fyra kilometer utan avbrott.
Som av en händelse kom jag på att jag skulle springa en annan väg än den jag brukar. Det blev istället min favoritpromenadväg och det var perfekt. När jag kom tillbaka till den plats där jag börjat springa kändes det som om jag skulle kunna fortsätta springa en bra bit till så jag fortsatte tills jag nått fyra km. Hade nog kunnat springa fem med om jag velat men det gäller ju att inte öka på belastningen för mycket från gång till gång. Men snart så.
Nu är det en månad kvar till mitt femkilomterslopp och jag är ganska övertygad om att jag kommer nå mitt mål att springa hela vägen.