Kissarna

Morgnarna är sig inte lika sedan jag skaffade katt. Först var det Ebba som jagade mina fötter så fort minsta tå stack ut från täcket. Hon fick sig kanske en liten känga någon gång från mina kittliga fötter för på sistone har hon hållt sig ifrån min säng. Nu är det Formosa som regerar där om morgnarna. När hon tycker att det är dags för mig att vakna sätter hon sig ett par centimeter från mitt ansikte och spinner det högsta hon kan. Och det ska jag tala om för dig är högt.

Formosa låter inte som andra katter när hon spinner utan hon puttrar som hade hon en utombordsmotor i sig. Om jag inte reagerar på hennes spinnande petar hon lite med tassen och hon har då alltid klorna ute. Om jag vänder på mig så skuttar hon efter och sitter ögonblicket efter på samma sätt på andra sidan. Eller så sitter hon på min axel och petar mig i örat. Formosa är envis så det gäller bara att försöka vara ännu lite envisare. Ibland har jag blivit så envis att jag legat kvar i sängen halva dagen bara för att hon inte ska få glädjen att jaga upp mig. Det gäller att visa vem som bestämmer, eller något.

Posted under Formosa, Foto. RSS 2.0 feed Leave a response, or trackback.